Datorspelsberoende hos unga tecken, risker och hur skolan kan hjälpa

Att dölja sitt spelande är ett vanligt sätt att undvika att behöva konfronteras av problemen. Om en närstående berättar för dig om sitt problemspelande är det därför viktigt att fortsätta lyssna, trots att man naturligtvis blir arg och ledsen. Det är med största sannolikhet väldigt jobbigt att berätta om sina problem. Men det kan vara en viktig möjlighet till förändring om man fångar upp den tillfälliga motivationen. Personer med spelberoende kan ha perioder då de spelar mindre eller inte alls. Därför bör du söka vård om du misstänker att du är spelberoende, det finns hjälp att få.

Hur skiljer sig internetberoende från spelberoende?

Dessutom påverkar spelandet hjärnans belöningssystem på ett sätt som förstärker känslan av tillfredsställelse. Allt detta gör spel om pengar till en beroendeframkallande aktivitet som många upplever som oemotståndligt belönande och kortsiktigt positivt. En god psykisk hälsa kan, liksom goda uppväxtvillkor och social och ekonomisk trygghet, bidra till minskad risk för spelproblem. Föräldraskapsstöd, både universellt och mer inriktat på spel, kan vara en viktig insats för att förebygga psykisk ohälsa och spelproblem i ett tidigt stadium.

Ett barn av tio (elva procent) uppgav sig ha spelat gratisspel där. I de här spelen byter inga pengar ägare, men frågan är återigen om spel med virtuella pengar i potten gör människor (och framför allt ungdomar) mer positivt inställda till spel om pengar. Leder spel om virtuella pengar exempelvis till en ökad förekomst av spel om riktiga pengar? Dagens ungdomar har ingen teknikskräck; de är tvärtom både kunniga om och känner stort förtroende för den nya tekniken. För många av dem kommer den första spelupplevelsen kanske inte i en traditionell spelmiljö, utan i sociala medier eller någon annanstans på nätet, i mobilen eller via interaktiv TV. Den forskning som finns tyder på att tonåringar som spelar gratisspel löper en ökad risk både att börja ägna sig åt riktiga spel om pengar och att utveckla ett problemspelande.

Spelproblem i korthet

Alla åtgärder bör utvärderas, inte minst förändringar av tillgänglighet och lagar. Överdriven användning av internet och spel kan ha allvarliga effekter på den mentala hälsan. Att spendera långa timmar framför skärmar stör ofta det emotionella välbefinnandet och leder till olika psykologiska utmaningar. Med tiden kan denna överanvändning skapa stress och trötthet, vilket gör det svårare för individer att klara av det dagliga livet. Sömnmönster påverkas också, eftersom att vistas online sent på natten kan minska kvaliteten och mängden vila.

För patienter i behandling av spelberoende är det sannolikt oftast prognostiskt gynnsamt att vara i sysselsättning för att återskapa rutiner i vardagslivet. Det kan rekommenderas att patienter i och efter behandlingen behåller kontakten med någon form av stödjande kontakt utanför själva behandlingsverksamheten. Patient- och anhörigföreningar kan vara bra exempel på detta, och detta kan stärka den återfallsförebyggande effekten och erbjuda ett gott stöd även för anhöriga.

• Som anhörig kan det vara tufft att hantera konsekvenserna av någons spelproblem, särskilt när det känns som att du blivit sviken flera gånger.
• Spel om pengar kan vara en oskyldig form av underhållning för många, men för vissa kan det bli en destruktiv vana som påverkar alla aspekter av deras liv.
• Det är patientens symtom som styr valet mellan konvertering till sinusrytm kontra frekvensreglering och trombosprofylax.
• ACE-hämmare, alternativt ARB, bör vara en rutinbehandling hos de flesta med FF/FFl, då de i regel har hypertoni, diabetes, hjärtsvikt eller koronarsjukdom.
• Spel- och internetberoende kan ha en negativ inverkan på akademiska framgångar.
• Flera unga som spelat uppgav att de inte hade tillfrågats om ålder, trots åldersgräns.

• Spelaren har flera gånger misslyckats med att kontrollera, begränsa eller sluta upp med sitt spelande. ESC föreslår att patienter med förmaksflimmer, om möjligt, följs på speciell flimmermottagning. Följande läkemedel har dokumenterad effekt som recidivprofylax men bör dock endast användas undantagsvis och handläggas av specialist i kardiologi. Betablockad har antiarytmiska egenskaper och har visats minska risken för recidiv.

Spelproblem och psykisk ohälsa fungerar som riskfaktorer för varandra, och större spelproblem innebär större risk för allvarlig ohälsa. Genom att förebygga spelproblem kan vi bidra till prevention av psykisk ohälsa och suicid. I Sverige och i många andra länder finns det ett komplext samband mellan ADHD och spelberoende.

Det finns positiva studier avseende opioidantagonisterna naltrexon och nalmefen men litteraturen är inte konklusiv och läkemedelsbehandling rekommenderas inte i aktuella svenska behandlingsriktlinjer. Nationella riktlinjer rekommenderar behandling i form av kognitiv beteendeterapi (KBT) enligt någon av de särskilda behandlingsmanualer som finns för spelberoende. Dessa är tillgängliga på svenska och kan ges av den som har en KBT-utbildning, eventuellt efter specifik utbildning i metoden. Den som har erfarenhet av att behandla med KBT brukar kunna känna igen sig i de inslag som är centrala i spelberoendemanualerna. Förutom de konkreta ekonomiska konsekvenserna, så besväras patienten ofta av en påträngande tankemässig upptagenhet vid spel och skulder. Inte sällan är också skuldkänslor och skam, inte minst inför anhöriga, mycket påtagliga i patientens tankeinnehåll och symtombild.

Ökad kunskap och ändrade attityder leder inte automatiskt till att elever ändrar sitt beteende. Spelberoende innebär ofta att man ägnar överdrivna timmar åt att förbättra sina resultat eller uppnå mål i spelet. På liknande sätt manifesterar sig internetberoende som oändligt skrollande genom sociala medier och andra plattformar. Dessa vanor kan avsevärt påverka både mentalt och fysiskt välbefinnande, störa det dagliga livet och fokusera på viktiga uppgifter. Det finns även samband mellan dataspel och köp av lootlådor och spel om pengar och problem med spel om pengar. Det är dock oklart i vilket utsträckning som dataspel och köp av lootlådor är riskfaktorer för problem med spel om pengar eller om de samband som finns handlar om bakomliggande faktorer som ålder och kön.

När vi talar om någon grad av spelproblem inkluderas även viss risk för spelproblem (PGSI 1+). Det motsvarar ungefär riskabelt spelande som mäts i den nationella folkhälsoenkäten. Internet-spelberoende blir ett växande problem i många hushåll i Sverige. Publikationen baseras ninja casino sverige på kunskapsunderlag som respektive område tagit fram. Hur ofta och hur mycket en person spelar som ung kan ha stor betydelse för spelbeteendet i vuxen ålder.

Riskfaktorerna liknar i vissa fall varandra för flera problembeteenden, som brottslighet, konsumtion av alkohol, användning av tobak och droger, och spelproblem. Det rör sig om alltifrån individuella till sociala och samhälleliga faktorer. Genom att rikta förebyggande åtgärder mot flera problembeteenden samtidigt, kan vi minska risken att barn och unga utvecklar en rad olika problem som vuxna. Förekomsten av samsjuklighet innebär att det behövs screening för psykisk ohälsa bland patienter som söker stöd, vård eller påbörjar behandling för spelproblem. På samma sätt behöver de som behandlar psykisk ohälsa också screena för spelproblem.

Viktigast i akutläget är att bestämma huruvida behandlingsmålet är återställd sinusrytm eller frekvenskontroll. Vid fall med lång arytmiduration, multipla recidiv trots antiarytmika, nedsatt hjärtfunktion alternativt klaffläckage, svår lungsjukdom e t c är frekvenskontroll ett beprövat alternativ. Även ablationsbehandling är ett tänkbart alternativ i utvalda fall. Vid förstagångsarytmi, kort duration eller svåra symtom av arytmin bör sinusrytm eftersträvas.

I klinisk, psykiatrisk mening, är det vanligt att patienter med spelberoende uppvisar symtom på krisreaktion, nedstämdhet, ångest, hopplöshetstankar och suicidtankar. För att förebygga spelproblem behöver vi kunskap både om risk- och skyddsfaktorer för spelproblem. Här delar vi upp dem på individ, relationer, levnadsvanor samt livsvillkor och levnadsförhållanden. Spelberoende kallas också för hasardspelsyndrom och är något som orsakat lidande hos människor i många tusen år. När spel om pengar sker på ett sätt som går ut över livet i övrigt – relationer, ekonomi och jobb – kan det handla om ett beroende.

Det är troligt att det istället leder till att personen blir bättre på att dölja sitt spelande och försöker förminska sina problem. Det är viktigt att inte låta sig utnyttjas av spelaren för mer pengar och att gång på gång ta konsekvenserna över någon annans spelande. Det kan dock vara svårt att veta vart gränserna går, och man känner sig som anhörig ofta vilsen.

På så sätt kan vi bidra till en bättre folkhälsa, det vill säga att fler mår bra och att skillnaderna i hälsa minskar. Manligt kön är en riskfaktor för spelberoende, och i storleksordningen procent av personer som söker vård för spelberoende är män. Spel om pengar är lagligt och vanligt förekommande i de flesta länder. I Sverige har ungefär 58 procent spelat för pengar i någon form under det senaste året. Många fler har dock haft – eller har – ett spelproblem, vilket gör att andelen av befolkningen som lever med denna sårbarhet och med konsekvenser av tidigare spelande troligen är klart större än så.

Kunskap om risk- och skyddsfaktorer samt inspiration från alkoholområdet är viktiga delar för att utveckla metoder inom spelområdet. Närstående till personer som har problem med spel om pengar påverkas ofta negativt. Till exempel är det vanligare med psykisk ohälsa, ekonomiska problem och utsatthet för våld bland närstående till personer med spelproblem, jämfört med andra. Det är särskilt viktigt att identifiera, uppmärksamma och ge stöd till barn som växer upp i familjer där det finns spelproblem, andra missbruksproblem, psykisk ohälsa, eller där våld förekommer. Att fråga om det finns barn i hushållen bör vara en rutin när man upptäcker spelproblem eller psykisk ohälsa hos vuxna.